Man får väl börja med och ställa sig frågan: var det verkligen lönt? Frågan riktar sig så klart till vädergudarna och deras patetiska försök att skapa vinter och snö över vår lilla by.

Vi, Maja, jag och grannarna, (naiva som vi är) trodde dock att det skulle gå att åka pulka på det minimala snötäcket. I ¨blåsten och kylan begav vi oss mot det väldiga pulkaberget. Döm av Albins förvåning och besvikelse då vi kommer fram: "Var är pulkabacken? Var är snön?" Sannerligen berättigade frågor av en ung, klok man. Backen var snarare en grushög som var mer brun än vit... Vi drog dock kidsen på gruset/gräset en sväng bara för att de skulle kunna få en tanke av hur det hade kunnat vara.

Pulkaåkningen blev alltså ingen större hit. Efter middag och middagslur gjorde vi oss i ordning för nästa event. Nämligens veckans föräldraträff, denna gång hos debutanten Patrik. Jag var där fem över två och var helt säker på att jag var sist. Men det var jag inte, jag var först. Var är alla? Ingen som vet...

Jag, Patrik, Maja och Oscar fick ju desto mer fika och frossade i bullar och kaffe. Efter fikan kläcker Patrik den briljanta idén: "vi lirar lite Guitarr hero". Och det gjorde vi! Barnen roade sig själva och dansade till våra vilda riff! Mycket trevligt! Senare visade det sig att både Jack och Liam var sjuka. Krya på er! 

Rock on!