Så där ja! Mina två första dagar som pappaledig är nu avklarade. Var ju och jobbade i onsdags, då det var planeringsdag. Kändes lite halvt meningslöst att vara där en dag, bara planering, och sen vara hemma en hel vecka tills nästa jobbinsats.

Första dagen som pappaledig präglades av ett, rent ut sagt, djävulskt väder med snö, blåst och köld. Hade faktiskt planerat för en tur till mataffären för att fylla på skafferiet. Men då jag studerade vädret både genom fönstret och på termometern så insåg jag snabbt att denna plan måste senareläggas. Och då Maja vaknar upp, efter en förmiddagslur, med 39,5 graders feber så var ju planen inte längre något alternativ. Så hela dagen gick åt till att försöka kurera stackars Maja med dricka, alvedon, gröt, frukt, lek, mys, Teletubbies och allt annat en nybliven hemmapappa kan tänkas förmå.

Sofie dök upp vid fyra snåret efter sin första jobbardag och verkade nöjd med sin dag. Självklart så stod maten på bordet! Stekt falukorv, potatismos med lingonssylt... Det är riktig mat för hårt jobbande hemmapappor det!

Efter en hård dag med sin pappa slocknade Maja redan klockan sex, vilket får betraktas som tidigt för Maja. Kanske febern var någon form av reaktion eller chock på att pappa var med Maja hela dagen. Ja, vad vet jag...

Följande dag vaknar jag, kl. 07.30, med Majas fot i mitt ansikte. Tur att det inte var tvärtom...

Maja hade fått sova i vår säng på grund av gårdagens sjukdomstillstånd. Maja tyckte dock att det bara var Pappa som skulle vakna och sov själv en dryg halvtimme till.

Planen för dagen var att bege sig till Farmor och Farbror Mårten för lite samkväm. Då fvi för tillfället bara äger en bil och att fröken Sofie jobbar i en håla långt ut i skogen med ej befintliga bussförbindelser fick jag och Maja testa kollektivtrafiken.

Den långa bussresan på, ca tjugo minuter, gick över förväntan. Trots att vi fick trängas med en rollator. Trängas ja... För det är verkligen inte mycket plats till vagnar, rollatorer och andra hjälpmedel som att är avsatt på bussar. Ponera att jag och några "pappakompisar" skulle göra gemensam sak och åka buss till stan... det skulle ju inte gå, vi skulle ju bli tvungna att ta olika bussar. Som det var på denna buss fick det plats en barnvagn(Majas) och en rollator(en gammal tants). Och för att jag skulle komma ut ur bussen fick den gamla damen, tack ska du ha!(om du nu mot all förmodan läser detta), flytta på sin vinröda rollator. Så till those in charge, om ni nu mot all förmodan läser detta, så önskar jag: STÖRRE PLATS TILL BARNVAGNAR!!!

Nu låter det kanske som jag på bara redan två dagar hunnit bli en militant hemmapappa som bara ser till sig själv och till sitt barns bästa i hela världen...men så är naturligvis inte fallet, jag har bara kommit en liten, liten bit på vägen.

Väl hos farmor bjöds det på lunch, fan va bra man har det! Sen var det ju dags för fröken Maja att nanna kudden. Efter det, Farmor tog tillfället över befälet, for jag och brodern i till stan för lite shopping. Jag lämnade in mina sk. curlingkängor för lagning. Har lyckats slita av dragkedjan vilket olyckligtvis medför att det sipprar in kyla på mina fötter. Hittade dessutom två skjortor, en svart och en mönstrad. Viktigt att va rätt klädd nu när man går hemma på dagarna, vill ju inte att Maja ska tycka att Pappa är en slashas med kaffefläckar på "wifebeaterlinnet". Stil och profil ska det va!

Kom hem lagom till Maja vaknade och att Sofie dök upp från jobbet. Sen stack vi hem och lagade den ultimata fredagsrätten: Tacos. Ja, det slank ner en öl också men det är man väl värd efter två dagar hårt slit här hemma med barn och städning?!

Till vi hörs igen...

Filip