Tjena!

Idag har jag, FIlip, fått den stora äran/förtroendet att gästblogga. Det är med stor förtjusning och, såklart, viss nervositet som jag tar mig an uppgiften att blogga i min, fantastiske och snygga(lite fjäsk kan man ju passa på att få med...), sambos ställe.

Sofie brukar ju, kronologiskt och grymt utförligt, redogöra för sin dag här på bloggen och kanske förväntar sig hon att jag också skall göra detta. Men frågan är ju hur pass intresserad nån kan vara av att veta huruvida jag lyckats banka in någon kunskap och vett i 21 små fjärdeklassare... Såklart finns där mycket att berätta och brist på roliga historier från en dags arbete i det kreativa kaos som vi brukar kalla skola saknas inte kan jag lova. Men min yrkesheder och sunda förnuft säger mig att det kanske vore bäst att låta bli.

Därför till något helt annat...

Nämligen gödning! Och dess för- och nackdelar, för det finns det! (vilket ni snart kommer att bli varse om.)

Bor man i ett villaområde finns där ju alltid en viss tävlan om vem som har den grönaste gräsmattan och man vill ju alltid ha finare matta än grannen. Men det är ju som ordspråket lyder: "...alltid grönare på andra sida"! Vissa vattnar ju för f-n varenda dag, trots att det regnar. Därför ville ju både jag och Sofie knappa in på våra kära grannar och slänga på lite gödning, för att få bort lite mossa och annat trist. Sagt och gjort... Ut på morgnonen, när det riktigt vräkte ned och öste ut skiten(läs gödning).

Och jäklar vad det växte! Från gräsklippning en gång i veckan har vi nu blivit tvungna att klippa gräset fyra-fem gånger i veckan. Borde vi iallafall gjort....

Tyvärr finns där ju annat att göra när man är husägare och detta medförde ju att gräset växte knälångt och tämligen svårklippt. Sofie gjorde en tapper insats och gav sig på det, men gräsklipparen orkade helt inte ta sig igenom den djungel som vår gräsmatta förvandlats till. Så vad göra?

Som tur var och inte minst tack vare mina enorma tekniska kunskaper ;)kunde jag, faktiskt, ganska lätt modifiera (med hjälp av svets, vinkelslip m.m som man ju har liggandes hemma) vår gräsklippare till en brutal slåttermaskin. Och efter detta var uppgiften tämligen enkel! Gräset fick känna sig besegrat!

Så vad kan vi då lära oss av detta? Antagligen inte särskilt mycket men var jävligt försiktig med gödning, förvånadsvärt dyrt förresten, om man inte vill motionera med klipparen var och varannan dag.

Kanske dags att avsluta det här eländet(läs bloggandet)...Upptäcker nu att det här inte blev särskilt muntert eller spännande och lovar därför att framöver att hålla mig borta från bloggen.

Puss på rumpan!